Bilskroten på Kyrkö mosse lämnar ingen oberörd.
Den är mer än bara ett mecka för alla bilintresserade. Den är ett stycke svensk historia från en inte alltför avlägsen tid.
Här står ett hundratal bilar, gamla och ännu äldre, parkerade rakt in i skogen.
Det är en motsägelsefull och mycket unik plats, bilarnas förfall står i skarp kontrast till naturens kraft som obönhörligt tar över.
Många tycker att det är det vackraste de sett. Andra tycker att det är vidrigt och en skam för kommunen.
Kyrkö mosse blev riksbekant under några år i slutet av 1990-talet. Skulle man sanera området, betrakta bilarna som värdelöst skrot eller var detta ett kulturminne som borde bevaras?
Efter många turer valde Tingsryds kommun att freda platsen till år 2050.
Beslutet hälsades med tillfredställelse av många och mossen är i dag kommunens mest besökta turistattraktion.
Kerstin Bengtsson har sedan 1980 mer eller mindre regelbundet återvänt för att med sin kamera skildra hur Åke på Myren , mossens ägare, levde och vad som hände med bilarna.
Den digra dokumentationen har nu resulterat i en reportagebok som skildrar bilarnas förfall på mossen, Åkes livsöde, samt hennes personliga minnen och upplevelser av platsen.
Kerstin Bengtsson (1951) är född och uppvuxen i Småland, närmare bestämt i det lilla samhället Ryd, som ligger på gränsen till Blekinge. Sin första kamera fick Kerstin som tioåring av sin pappa, en Konica med inbyggd blixt. Under en fotokurs 1980 upptäckte Kerstin ett säreget motiv utanför sin hemby Ryd, bilskroten på Kyrkö mosse. Hon fascinerades av den gåtfulla, ödsliga och nästan spöklika stämningen som fanns här. Kerstin återvände många gånger och blev så småningom god vän med ägaren Åke. 1996 hade Kerstin en utställning med de fotografier hon tagit på Åkes skrot. Utställningen väckte uppmärksamhet i lokalpressen och platsen blev allmänt känd.
